Elsparkcyklarnas undergång

Innehåll:

  • Elsparkcyklar tappar en nyckeldel av sin fördel

  • Tjuvåkning förtydligas och kan därigenom minska

  • 103 kloka meningar att inspireras av

Är elsparkcyklarnas gyllene tid förbi?

Under några års tid har elsparkcyklarna förökats hejdlöst på våra gator och torg. Röda, gröna, gula, blåa och andra gröna. Företagen och färgerna är många, med jämna mellanrum dyker ett nytt märke upp, och ett annat försvinner.

Elscootrarnas framgång är tacksam att förklara ur ett beteendeperspektiv: de gör livet enklare. Att göra det lätt att göra rätt är trots allt ett budskap nudgingen ofta använder. På ett sätt kan jag tycka att uttrycket blivit lite väl anammat, för det följs sällan av en djupare analys av vad som ska göras än att någonting borde vara enklare. Så vad menar vi egentligen med att göra någonting lätt?

Psykologiprofessorn BJ Foggs beteendemodell listar fem faktorer som påverkar hur enkelt eller svårt någonting är att göra. Kostnad. Tid. Fysisk ansträngning. Mental ansträngning. Vanor. Vill vi förstå vad som gör att en produkt funkar eller inte, är det ett bra filter att använda för att kartlägga vilka reglage vi kan dra i för att bli än attraktivare för kunder.

Skulle jag göra en ordentlig analys skulle jag på varje dimension jämföra elscootrarna mot alternativen (bil, kollektivtrafik, cykel, promenera), för att försöka förstå vilka beteenden elscootrarna ersätter, och hur det går att bli framgångsrikare i att locka kunder från varje transportmedel.

En snabb och slarvig analys låter lite så här. Det är smidigt: de kan parkeras och plockas upp var som helst, det kräver ingen fysisk ansträngning, går betydligt fortare än att gå, och på många sträckor är det även snabbare än buss eller bil. Även kostnadsmässigt kan det vara billigare än kollektivtrafik och bil, men förstås alltid dyrare än en promenad eller cykeltur. Elsparkcyklarna är också så pass intuitiva och med få reglage, att det snabbt går att lära sig hur de fungerar och bygga upp en ny vana.

Samtidigt är det många som irriterar sig på att de lämnas överallt, trillar omkull och hamnar i vägen. Skadefrekvensen är betydligt högre än för andra transportmedel, och tålamodet med företagens löften om att hantera situationen har börjat tryta.

Elscooterföretagen har – liksom företag som AirBnB och Uber – frodats på bristande regleringar i länders lagar kring hur de ska hanteras, men nu börjar lagstiftningen komma ikapp. I Sverige har regeringen precis tagit ett beslut som innebär att elsparkcyklar förbjuds att vara parkerade på gång- och cykelbanor. Det innebär att polis och kommun kan transportera bort elsparkcyklarna och sen fakturera företagen för kostnaderna.

Från ett beteendeperspektiv innebär det dessutom att en del av smidigheten försvinner. De kommer behöva plockas upp och parkeras på rätt ställen, och är plötsligt betydligt mer som städernas klassiskt utplacerade cykeltjänster, än den smidiga tjänst företagen har levt på att vara. Är det vi ser början på slutet för många av elscooterföretagen?

 

Lyft upp tjuvåkarna i ljuset

I den franska staden Besançon inför kollektivtrafiken nya mätmetoder för att se hur många passagerare det är på ett fordon vid varje givet tillfälle, vilket också möjliggör för dem att försöka komma åt tjuvåkningen. Det nya systemet kommer att jämföra antalet resenärer på bussen med hur många som har validerat sina biljetter, och visa upp hur många det är som inte har gjort det och därför kan antas tjuvåka.

När en stor andel av passagerarna har stämplat biljetterna visas uppmuntrande och tacksamma budskap på skärmarna, medan en låg andel leder till meddelanden menade att frambringa skam och uppmuntra biljettvalidering. Informationen kommer dessutom göra det enklare för kollektivtrafiksföretaget att sätta in riktade insatser, med till exempel fler kontrollanter på de sträckor som är störst problem.

I ett arbete jag gjorde för några år sen var en slutsats att de resenärer som tjuvåker även tror att en stor del av sina medpassagerare tjuvåker. Det är mycket enklare att bete sig felaktigt om man tror att andra också gör det. Att visa på hur majoriteten beter sig är en vanlig och ofta effektiv beteendepåverkansstrategi.

Risken med att använda metoden är om andelen som beter sig på fel sätt är högre än vad folk förväntar sig, då kan det istället ge en backlasheffekt. I det här fallet att än fler skulle börja tjuvåka. Det tror jag dock skaparna av insatsen har koll på, och jag ser fram mot resultaten av deras pilotstudie.

Veckans guru

Kevin Kelly är en av grundarna till Wired, enligt egen utsago en av världens största optimister och en tänkare av rang. Varje år på sin födelsedag skriver han en lista med saker han önskar att han vetat när han var ung. Tidigare var det lika många visheter som han fyllde år, men den här gången har han klämt i med hela 103 stycken. 

Det finns en viss paradoxalitet i att lära sig saker från andras livslärdomar, för utan att ha brutit mot sina egna rekommendationer hade han aldrig lärt sig dem. Eller i Kellys egna ord: "Life lessons will be presented to you in the order they are needed. Everything you need to master the lesson is within you. Once you have truly learned a lesson, you will be presented with the next one. If you are alive, that means you still have lessons to learn."

Med det sagt, listan är läsvärd och kan hjälpa dig formulera lärdomar du redan gjort, eller just håller på att göra. Tre av mina favoriter:

  • Making art is not selfish; it’s for the rest of us. If you don’t do your thing, you are cheating us.
     

  • Efficiency is highly overrated; Goofing off is highly underrated. Regularly scheduled sabbaths, sabbaticals, vacations, breaks, aimless walks and time off are essential for top performance of any kind. The best work ethic requires a good rest ethic.
     

  •  Your growth as a conscious being is measured by the number of uncomfortable conversations you are willing to have.

Vill du i fortsättningen få sånt här direkt i din inkorg, en gång i veckan, och alltid helt gratis?

Skriv upp dig på maillistan här.

Kajsa Järner