Rökning, frisson och AI
Innehåll:
Lär dig från hur världen försöker minska rökning
Öka mängden frisson i ditt liv
Kan du avgöra om en bild är skapad av AI eller människa?
Öka friktion OCH möjliggör alternativa beteenden
Rökning är ett spännande beteende att fundera kring. När det var som vanligast i Sverige var det kring hälften av männen som rökte dagligen, och i Storbritannien var det hela 80 procent. Sen visade det sig vara farligt. Kampanjer för att minska rökning har pågått i decennier och nuförtiden vet alla att det är skadligt.
På ett sätt kan kampanjerna sägas ha varit oerhört framgångsrika – i Sverige är det i dagsläget sex procent som röker dagligen – men samhällskonsekvenserna är fortsatt stora. Rökning är fortsatt en av de främsta anledningarna till förtida död. En uppskattning gör gällande att det år 2019 dog 8.7 miljoner människor till följd av dess skadliga hälsoeffekter.
Nya Zeeland har bestämt sig för att ta i med beteendeförändringsvärldens starkaste verktyg för att förändra situationen. Förbud. Men de har gjort det på ett ovanligt snyggt sätt. Istället för att rätt upp och ned förbjuda försäljning av cigaretter, har de infört ett progressivt förbud. För varje år som går höjs åldersgränsen för att köpa cigaretter med ett år. Det gör att de som redan är etablerade rökare kommer kunna fortsätta röka resten av sina liv, men att dagens ungdomar aldrig kommer tillåtas göra det.
På samma gång ökar Nya Zeeland friktionen för existerande rökare. Det kommer inte längre vara möjligt att få tag i cigaretter på varje gathörn. Mataffärer och kiosker kommer inte få sälja cigaretter, och antalet försäljningsställen minskar från 8 000 till 500.
Den brittiska organisationen Behavioral Insights Team (BIT) lyfter fram en åldershöjning i USA från 18 till 21 för att köpa tobak, som verkar ha sänkt andelen unga rökare med 30 procent. BIT argumenterar också för den andra aspekten jag brukar prata om när det handlar om beteendeförändring: När vi vill motverka ett beteende, är det betydligt effektivare om vi samtidigt kan visa på ett alternativt beteende.
När det missas får vi det problem som plågar svenska städer just nu. Fimpar fimpar fimpar. Jag skrev om det här tidigare i år när jag lyfte fram Christian Günther-Hansens försök att få kråkor att plocka fimpar. En del av anledningen till fimparna på gatorna och torgen är att rökning har förbjudits kring hållplatser och entréer till byggnader. Askkopparna plockades bort, men inga alternativ gavs. Vad ska personen göra med fimpen?
Det är notoriskt svårt att sluta röka. Dels på grund av det fysiska beroendet, men än mer så på grund av de psykologiska vanor det för med sig. En cigarett kan symbolisera en paus, en njutning, en belöning, ett lugn och frånkoppling från oro. De positiva aspekterna har kopplats till den fysiska känslan av en cigarett i handen, att andas in och ut röken samt komma ut en liten stund.
Det BIT lyfter fram som ett smått kontroversiellt mellansteg för att minska rökning, är att uppmuntra vaping och e-cigaretter. Det är ett kort steg från cigaretter och knappast hälsosamt i sig, men e-cigaretter är hälsosammare och tack vare likheten så kan man minska det beteendemässiga gap som annars uppstår. Det gör det teoretiskt enklare att sluta. Vilket forskningen även verkar stödja i praktiken.
Samma tankesätt – att erbjuda ett alternativ som ligger nära det vi vill ersätta – är ett tankesätt att ta med sig i alla verksamheter. Det är svårt att göra en helomvändning beteendemässigt, men att ersätta nötfärsen med sojafärs kan vi alla klara utan större bekymmer.
Fyll ditt liv med Frisson
Det finns ett namn för den rysning av njutning som kan uppstå när man lyssnar på ett fantastiskt musikstycke, beundrar ett konstverk eller hänförs av poesi: Frisson.
Frisson är gåshuden, känslan av förundran och att man har sett, hört eller upplevt något speciellt. Närmast magiskt.
Den psykologiska förklaringen handlar till stor del om att det är när ens förväntningar hamnar på skam. Våra hjärnor förutspår hela tiden vad som kommer att hända – annars hade vi till exempel aldrig kunnat fånga en boll någon kastar – men ibland har den fel. När den har fel på ett sätt som blir överraskande behagligt för oss, uppstår frisson.
Neurovetare har tillsammans med Spotify satt ihop en lista på 715 låtar som bedöms höga i potentialen till frisson. Om det är så där väldigt vetenskapligt kan ju ifrågasättas, men det är en trevlig spellista!
Veckans utmaning
AI blir allt bättre på allt möjligt, bland annat på att skapa bilder. Thisimagedoesnotexist låter dig gissa om en bild är skapad av en människa eller av AI. Jag fick 19 av 30 rätt, knappt bättre än slumpen, men strax över snittet.
Vill du i fortsättningen få sånt här direkt i din inkorg, en gång i veckan, och alltid helt gratis?