Kan psykologi förklara varför Blåvitt ligger i toppen?

Förra säsongen måste räknas som ett bottennapp för IFK Göteborg. Med en elfteplats och ynka 31 inspelade poäng var de glada över att hålla sig kvar i Allsvenskan. Inför den här säsongen var det därför inte konstigt att de flesta räknat bort Blåvitt som potentiellt tävlande kring titeln. Men trots avsaknad av större förändringar eller värvningar har laget överraskat och om de vinner kvällens match mot Malmö tar de över serieledningen.

Hur blev det så här? Hur kunde de visa så svaga resultat i fjol och vara så starka i år? Kan man enbart förklara den uppåtgående spiralen med en gryende form – eller kan finnas bakomliggande psykologiska faktorer?

Beteendeforskningens begrepp ”regression till medelvärdet” kan vara en förklaringsmodell. Det handlar om att presterande har en naturlig variation som varierar beroende på slumpfaktorer och saker som sömn, stämning i laget och om tränaren precis bråkat med sin partner eller ej. Ju komplexare ett beteende är, desto högre tenderar variationen att vara, och att vinna Allsvenskan är långt ut på den komplexitetsskalan.

Daniel Kahneman, psykolog och nobelpristagare i ekonomi 2002, illustrerade regression till medelvärdet genom att undersöka hur officerare i det israeliska flygvapnet belönade eller bestraffade sina piloter beroende på hur väl deras senaste flygning gick. De israeliska officerarna ville väl och försökte göra sina piloter så bra som möjligt. Som ett led i det undrade de om bestraffningar eller belöningar fungerade bäst för att påverka en pilots framtida flygförmåga. De observerade att när de skällde ut en pilot som flugit dåligt, så flög den nästa gång bättre. Lovordade de en pilot som flugit ovanligt bra, blev effekten att de nästa gång flög sämre.

Det gav officerarna ett samband där en utskällning ledde till bättre flygning och lovord till sämre flygning. Rimligt nog drog officerarna slutsatsen att de alltid skulle skälla ut piloterna och aldrig lovorda dem.

Problemet är att det officerarna hade sett som ett kausalt samband, att deras agerande orsakade bättre eller sämre flygning, i själva verket bara var en korrelation. Det riktiga sambandet var en tredje faktor. Nämligen att det inte spelade någon roll vad officeraren gjorde. Piloterna som flög extra dåligt en dag flög inte bättre nästa dag på grund av utskällningen, utan de flög bättre nästa dag för att de normalt flög bättre. Den dåliga flygningen var ett undantag och efter en tid återhämtade de sig till normaltillståndet. Samma princip gällde för de som flög bättre och lovordades. De flög normalt bra, och den excellenta flygningen var ett undantag. Även utan lovorden så hade de nästa dag flugit sämre, för att deras normaltillstånd var sämre.

Det här är vad regression till medelvärdet är. Det finns ett normaltillstånd kring vilket vårt presterande varierar, ibland är vi bättre och ibland är vi sämre, men normalt är vi normalbra.

Blogg2.png

En liknande kurva kan vi se hos IFK Göteborg. Om vi dyker ner i deras tabellplaceringar de senaste 15 åren så har de placerat sig i snitt på femteplats. Applicerar vi tänkandet bakom regression till medelvärdet på säsongsnivå gör det lagets senaste två säsonger till avvikare då de förra året hamnade på elfteplats och året innan det på tionde. Statistiskt är det troligare att Blåvitt är ett relativt starkt lag som hamnar i övre delen av tabellen än att de åker ur Allsvenskan (förutsatt att de har rätt spelare med rätt förutsättningar).

Det här är en lärdom som kan vara viktig på en arbetsplats. Det är lätt att falla för illusoriska samband vilket kan leda till slutsatser som att utskällningar och bestraffningar hjälper när vi ser att personer agerar bättre efteråt. Det vi behöver ha med oss är att om det inte funnits ett grundläggande mönster av lågt presterande är det troligare att den undermåliga prestationen per automatik kommer återgå till normaltillståndet, än att en utskällning kommer hjälpa. Forskningen visar faktiskt precis tvärtom mot slutsatsen som de israeliska officerarna drog; bestraffningar är usla på att styra beteende, medan belöningar kan vara till stor hjälp.

Så här enkelt är det förstås inte. I elitfotbollen handlar resultaten även om truppens spelskicklighet, tränarens taktiska drag, spelarnas motivation och det vi kallar vinnarmentalitet. Men kanske, kanske även lite om prestationer som vissa säsonger bara är normalbra.

Kajsa Järner