Hur ska Löfvén få folk att vaccinera sig?

Vaccin är tveklöst en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar. Utan vaccin hade ungefär fem miljoner människor dött varje år. Det är som att hela Sveriges befolkning skulle dö vartannat år. Smittkoppor har utrotats. Polio har snart gått samma väg. Men har det gjort att människor allt som oftast skänker en tacksam tanke till vetenskapen som gjort det möjligt?

Nja, inte riktigt alla. Nyligen utförda undersökningar visar att 26 procent av svenskarna ställer sig tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19 när vaccinet kommer. Ett virus som hittills infekterat över 60 miljoner människor och skördat 1,5 miljoner liv. Varför tvekar människor när lösningen är inom räckhåll?

Den främsta anledningen som anges är rädsla. Rädsla för att det gått för fort. Att det inte är tillräckligt testat. Att just jag ska drabbas av en allvarlig biverkning som vid vaccinationen mot svininfluensan. Då, 2009, vaccinerades fem miljoner svenskar med Pandemrix och senare förstod vi att 440 barn och unga drabbades av narkolepsi. Det är 440 fler än det borde ha varit. Samtidigt är det ett helt unikt fall i vaccinationshistorien. Av de fall som finns inrapporterade står Sverige för nästan hälften av fallen, följt av Finland, Norge och Tyskland. Något liknande har aldrig hänt förut och det finns ingen anledning att tro att det skulle hända igen med ett annat vaccin.

Men hjärnan kalkylerar inte risk utifrån den faktiska risken, utan utifrån hur riskabelt det verkar. Och hur riskabelt det verkar uppskattas utifrån en överslagsberäkning om hur ofta vi har hört om det vi fruktar, på vilket sätt det presenteras, och hur nära en själv det kommit.

”Ju oftare ett ämne rapporteras i media, pratas om kring lunchbordet eller snackas om i podden du lyssnar på, desto sannolikare säger din hjärna att det är.”

Hjärnan har ingen naturlig koll på hur ofta saker faktiskt händer. Siffror är abstrakta, inlärda värden, inte någonting medfött. Medfött är däremot en form av statistisk förmåga, som utgår från hur ofta och på vilket sätt vi har mött någonting, för att utifrån det skatta hur troligt det är att det ska hända. Ju oftare ett ämne rapporteras i media, pratas om kring lunchbordet eller snackas om i podden du lyssnar på, desto sannolikare säger din hjärna att det är.

Utöver det spelar den form informationen presenteras på, in. Synen är det sinne som tar upp störst hjärnkapacitet. Omkring åttio procent av den information vi varje sekund processar är synintryck. ”En bild säger mer än tusen ord” stämmer bra här. Våra hjärnor är gjorda för att processa bilder.

Så, frekvensen och formen på informationen är avgörande för hur sannolikt vi uppskattar någonting att vara. Men mer då? Här måste nämnas närhetsprincipen. Ju närmare oss själva en fara upplevs, desto större verkar den vara. Det kan handla om geografisk närhet (en granat inkastad genom din grannes fönster är betydligt obehagligare än en i andra änden av staden), social närhet som säger oss att om en vän eller familjemedlem drabbas, så betyder det att det nästan är du själv som drabbas, och erfarenhetsmässig närhet (om du varit med om någonting liknande är det troligare att du uppskattar också det nya som riskabelt.)

Att en av fyra svenskar uttrycker en skepsis mot att vaccinera sig är alltså förståeligt. Vi är skrämda. Det behöver tas hänsyn till när vaccineringen ska ske. Så vad kan psykologin och beteendedesignen hjälpa oss med för att kommunicera på rätt sätt i den tid som ligger framför oss?

Låt oss säga så här, Stefan Löfvén har knappast läst grundläggande psykologi när han i sitt tal till nationen bannar oss för att inte ha gjort det vi ska. Förmaningar har sin plats. Men att säga att folk inte har gjort nog när majoriteten ansträngt sig, kämpat och följt uppmaningar och rekommendationer, är fel sätt. Människor behöver förstå att de är sedda, att någon sett deras ansträngningar och att vi behöver kämpa tillsammans ett tag till. De behöver uppmuntras med korrekta beteenden, inte höra att ”det duger inte”. Och här är en lärdom inför kommande tid. Om vi vill att folk frivilligt ska vaccinera sig, behöver vi tänka på hur vi uppmuntrar till det.

Upplevt enkelt är viktigare än enkelt. Motivation är en av de faktorer som styr beteende, men motivation styr inte beteende i sig. Det som behövs är tillräckligt med motivation i relation till beteendets komplexitet. Det är regionernas uppgift att se till att det kommer att vara så enkelt som möjligt att vaccinera sig. Det är Folkhälsomyndighetens uppgift att informera och inspirera till vaccinering. Att det är enkelt är viktigt, men det är egentligen än viktigare att det upplevs som att det kommer att vara enkelt. När personen tar sig mot vaccinationspunkten är det viktigaste beslutet sedan länge fattat. Informationen behöver vara kortfattad, tydlig och utformad för att snabbt och enkelt kunna ta till sig.

Det är 3 av 4 som inte tvekar att vaccinera sig. En av de starkaste faktorerna som styr oss är vad andra gör. Vi vill gärna tro att vi inte faller för grupptryck på samma sätt som tonåringar gör. Och det gör vi nog inte, men vi påverkas. Mycket. Att fokusera på att en av fyra är skeptiska är rent logiskt samma sak som att tre av fyra är positiva, men i våra hjärnor är det stor skillnad. Att poängtera att en majoritet tycker att vaccination är en självklarhet påverkar övriga.

Låt rätt incitament styra. En förskola i Israel hade problem med att föräldrar inte hämtade sina barn i tid, så de införde böter för de föräldrar som kom sent med förhoppningen om att problemet skulle minska. Men det som hände var att antalet föräldrar som var sena fördubblades. Plötsligt var det inte längre en fråga om skam och moral att vara i tid, utan ett övervägande om kostnaden var värd den extra tiden på jobbet. Samma risk finns här, om fel anledningar till varför vi ska vaccineras lyfts fram, kan det få precis motsatt effekt.   

När vi äntligen har möjlighet att ställa världen på rätt köl, är det viktigt att göra det så säkert och humant som möjligt. Ta hänsyn till folks rädslor och anpassa kommunikationen och insatserna utifrån hur människor fungerar. Låt oss se till att få det här rätt.