Kan nudging minska spridningen av Corona?
Vi har alla olika strategier för att hantera den stress vi blir utsatta för i rapporteringen av Coronaviruset. En del bunkrar konserver och vatten, andra köper munskydd och skyddsglasögon. Experter världen över är dock eniga om vad som krävs: bra rutiner för hygien och minimering av smittspridning genom isolering.
Så hur får man en kritisk massa att förbättra sina hygienbeteenden? Ja, först behöver människor förstå att virusspridningen är värd att begränsa. Gissningsvis är det många som känner till att regelbunden och noggrann handtvätt är ett viktigt inslag, oavsett om man gör det för att skydda sig själv eller för att skydda de med nedsatta immunförsvar. Efter det behöver man själv bidra till minimeringen av spridningen genom att bete sig på önskvärt sätt.
Gap mellan vilja och handling
Problemet är alltså inte brist på vetskap eller vilja, utan att det finns ett gap mellan vad vi avser och hur vi faktiskt beter oss. Det är precis samma mekanismer som gäller vid träning, kost och sömn. Vi vet vad som är bra för oss, men vi gör det ändå inte i den utsträckning vi vill och borde. Inom beteendevetenskapen kallas det för ett “intention-action-gap”. Vi har goda föresatser, men beter oss ändå på ett sätt som inte främjar vår egen hälsa, andras välmående eller mänsklighetens överlevnad.
Intention-action-gap kan förstås utifrån att människor i grund och botten inte tycker om förändring. Vi ändrar inte våra rutiner utan anledning, och även när det finns anledning ska det mycket till för att vi faktiskt håller kvar vid en ny vana. Fundera på om du tänkt att du borde träna mer. Äta hälsosammare. Titta mindre i mobilen. Det finns garanterat saker i ditt liv som du skulle ha fördel av att förändra, men som ändå inte blir av.
Förändring kan vara kostsamt
Att vi är förändringsobenägna är inte konstigt ur ett evolutionärt perspektiv. Det var vettigare att hålla sig till det som hade upplevts och bevisats bidra till vår överlevnad, än att riskera att dö för att testa någonting på ett nytt sätt. Det är en del av det den nobelprisvinnande psykologen Daniel Kahneman visade i sin prospektteori där han tillsammans med Amos Tversky presenterade tesen att förluster är dubbelt så smärtsamma som vinster är glädjande. För att en förändring ska göras krävs det utifrån prospektteorin att den potentiella förtjänsten är dubbelt så stor som den potentiella risken.
I Coronafallet behöver vi uppleva att beteendeförändringen har en direkt koppling till smittminimeringen. Konkreta och påtagliga saker som att köpa andningsskydd eller bunkra mat är tydliga förändringar som vi ser bevis på. Skafferiet är fullt. Munskyddet känns tryggt.
Tyvärr är den förändring som skulle göra störst skillnad inte lika lätt att se. Våra händer sprider konstant partiklar från en yta till en annan, från tangentbordet, mobilen, bussätet, dörrhandtaget, andras händer till våra egen näsa. Eftersom våra händer är den enskilt största smittorsaken är det detta vi bör fokusera på. Åtgärden är dessutom enkel: tvätta händerna oftare och bättre. Det låter väl enkelt? Tyvärr stöter vi här återigen på problemet med den mänskliga hjärnan.
”Tänk att just jag är bättre än andra!”
Forskning visar att människor överskattar sin egen förmåga och kompetens när det kommer till vardagliga beteenden. 90 procent av alla bilförare tror till exempel att de är bättre än snittet, universitetslärare tror att de är bättre än 90 procent på att undervisa, de flesta tror att de är bättre än snittet på att kyssas. Handtvättandet kan också antas falla i den här kategorin av vardagliga aktiviteter vi tror att vi är bra på. Flera studier har visat att 30 procent inte tvättar händerna efter toabesök, och att en majoritet slarvar rejält. En studie från MIT uppskattar att den globala smittspridningen skulle kunna minskas med 70 procent om bara 60 procent av alla resenärer kunde hålla en rimlig handhygienisk nivå.
Hur tvättar man då händerna korrekt?
Skölj händerna
Tvåla in dem ordentligt i minst tjugo sekunder. Det är ungefär så lång tid det tar att sjunga “Ja må du leva” en gång, inklusive det fyrfaldiga levet. De vanligaste delarna att missa är tummen, mellan fingrarna, mitt i handflatan och under naglarna.
Skölj av tvålen med rinnande vatten
Torka dig med engångspapper eller på en ren handduk
Låt oss nu prata om den beteendemässiga utmaningen: att öka antalet gånger du tvättar händerna. Stanfordpsykologen BJ Fogg pratar om tre saker som behöver klaffa för att ett nytt beteende ska formas:
1. Motivationen behöver vara tillräckligt hög
2. Förmågan måste finnas
3. En trigger behöver påminna om det nya beteendet.
Låt oss ponera att punkt ett i det här fallet är uppfylld. Punkt två innebär att det behöver finnas kunskap om hur man tvättar händerna, samt tillgång till ett fungerande tvättställ. Det har vi också lärt oss nu. Oftast är det punkt tre som blir problemet. Vi vill och vet hur man gör, men vi glömmer bort att göra det.
Intentionsimplementering
Ett sätt att påminna sig är att använda en extern trigger. Det enklaste i det här fallet vore att sätta ett alarm på mobilen som ringer en gång i timmen, och varje gång det ringer går du till närmaste handfat och tvättar händerna. Det är visserligen enkelt och effektivt men görs med regelbundna intervall istället för när det verkligen behövs. Det kan dessutom bli irriterande både för dig själv och din omgivning.
Ett annat sätt är att använda sig av det som inom psykologin kallas för intentionsimplementering. Det handlar det om att bestämma när, var och hur någonting ska göras. Det låter löjligt enkelt, men är förvånansvärt kraftfullt för att styra beteende. I sin mer utvecklade form handlar det om att skriva ner meningar i stilen “Om... så…”. Ett exempel kan vara: “Om jag ska laga mat, så ska jag först tvätta händerna” eller “Om jag har hostat, så ska jag tvätta händerna”.
Att skriva ner beteendet och konkretisera sina tankar ökar sannolikheten för att beteendet utförs. Igen, det låter tramsigt och det är lätt att tänka att “ja, det där vet jag” men forskning visar på faktiska beteendeförändringar om man skriver ner det. Nu har du förhoppningsvis fått både motivation, uppfräschad handhygienkunskap och intentionsimplementerings-tips.