Hur tajming avgör din karriär

Idag kom en uppdaterad prognos om att coronavirusets framfart skickar Singapore in i en recession. Singapore är ofta de första att drabbas av globala kriser och brukar snabbt vara ute med prognoser och resultat. Och visst finns det tydliga tecken på att vi går in i en avmattad ekonomi, även i Sverige. Varsel, uppsägningar och permitteringar duggar tätt. Vissa branscher är konkursdrabbade. Börsen svänger, flygindustrin ställer hela sin flygplansflotta på marken tills vidare och bostadsmarknaden kränger som en felpackad åsna.

De som just ska ta sina första kliv ut på arbetsmarknaden har en helt annan verklighet att förhålla sig till, än vad de hade för bara någon månad sedan. Författaren Daniel H. Pink har intresserat sig för vetenskapen om perfekt tajming. Och vi har intresserat oss för hans tankar kring hur den rådande konjunkturen kan påverka resten av våra liv. Kort sagt, hur tajming är allt. Så här ligger det till.

Det är inte så svårt att inse att det är lättare att få jobb när arbetslösheten är låg än när den är hög. Men visste du att tajmingen in i arbetslivet ger tydliga fördelar om man haft turen att starta i högkonjunktur även på lång sikt? Lisa Kahn är professor på Yale School of Management, och hon undersökte vita män som gått ut college mellan 1979 och 1989, och vad som hände med dem under de följande tjugo åren.

Hennes stora upptäckt var att deras karriärer i hög grad avgjordes av NÄR dessa män inledde sitt arbetsliv. De som gick in på arbetsmarknaden när ekonomin var svag tjänade mindre i början av sin karriär. Det var ingen större överraskning. Men Lisa Kahn kunde visa att denna tidiga nackdel inte avtog, faktum var att den höll i sig i upp till tjugo år. Genom att börja med en högre lön hamnar människor på en högre initial bana. Men det är bara en av fördelarna. Ett annat sätt att höja sin lön är att byta jobb ganska ofta. Men om ekonomin är usel är det svårt att byta jobb. Det betyder att de som går in på arbetsmarknaden i en lågkonjunktur ofta stannar längre på sina anställningar och att en klättring mot högre lön senareläggs.

Det finns annan forskning om studenter med MBA-examen från Stanford som visar samma sak. Tajmingen för dessa personer visade sig i hög grad forma både karriär och livstidsinkomsten. Kedjan av logik och omständigheter har här tre länkar. Exemplet är visserligen väldigt amerikanskt, men det visade sig att det är troligare att studenter börjar jobba på Wall Street när de tar examen under högkonjunktur. Under lågkonjunktur tar studenterna i högre grad jobb som konsulter, entreprenörskap och arbete på ideella organisationer. Skillnaderna i livslön kan vara så stora som upp till 5 miljoner dollar.

Federal Reserve Bank i New York varnade under den förra lågkonjunkturen 2008–2010 för att ”de som påbörjar sin karriär under en sådan svag arbetsmarknad kan komma att se permanenta negativa effekter på sina löner.”

Nu är det ju som det är. Man tar examen när man pluggat färdigt, och man söker jobb när man måste. Men de som lyckas tajma sitt inträde på arbetsmarknaden med en högkonjunktur ska tacka sin lyckliga stjärna.