Naturen är god, omhändertagande, hälsosam och mordisk Nudging

Bild: Vaccination mot smittkoppor, oljemålning av L.-L. Boilly, 1807, via Wikimedia Commons

Naturen är god, omhändertagande, hälsosam och mordisk

En orsak till vaccinskepticism är en upplevelse av att det är någonting artificiellt människoskapat som injiceras i våra naturliga kroppar. Att vårt gudagivna immunförsvar är skapat för att hantera allt vi kan stöta på, så låter vi det ha kontrollen så kommer vi inte bli sjuka eller dö.

Det är en del av ett större mönster där forskarna har sett att produkter som benämns "naturlig" eller "ekologisk" ses som bättre än utan de prefixen. Det bygger på en tro att vi är biologiska varelser i en värld vi har utvecklats i, där evolutionen har drivit fram en överlevnadsförmåga gjord för att hantera det vi stöter på. Eller att naturen i sig är ett gott väsen, ett Eden som är gjort för att möta våra behov.

Det är inte sant.

Det finns gott om saker i naturen som tar kål på oss. Giftsvampar, gröna potatisar, bakterier, virus och parasiter, för att nämna några. 50 miljoner människor dog i spanska sjukan. Den var lika mycket en produkt av naturen som ett träd är.

Att tro att ett vaccin är dåligt för att det är "onaturligt" är dessutom ett missförstånd av hur ett vaccin fungerar. Ett vaccin skapar inte någonting nytt. Det stimulerar kroppens eget immunförsvar att skydda sig mot angrepp från mikroorganismer som kroppen inte lärt sig hantera. Kroppen skulle kunna lära sig det genom att någon i din närhet hostar och du får i dig pyttelite av viruset, men vaccin är ett snabbare och överlevnadsmässigt oerhört mycket smartare och effektivare sätt att lära kroppen skydda sig, än vad det är att ta risken att bli smittad och utveckla antikroppar i skarpt läge.

Med det sagt, tilltron till att det naturliga är bäst kan användas. Förståelsen för att det är en drivkraft hos många människor kan hjälpa myndigheter att utforma sina budskap utifrån det. Den information som kommuniceras kan fokusera på vaccins stimulans av vårt naturliga immunförsvar. Det viktigaste är trots allt inte att alla har samma anledning att vaccinera sig, utan att folk faktiskt vaccineras.

Du pratar för mycket, för lite och är kass på att avsluta en konversation

"Övning ger färdighet" säger vi ofta. Men är det verkligen sant?

Från att vi föds så hamnar vi i samtal. Från början väldigt ensidiga där föräldrarna pekar och pratar medan vi jollrar friskt. Efter ett år så lyckas vi med enstaka ord, efter ett till så börjar vi bygga minimala meningar. Sen går det fort till fullständiga meningar, satser, paragrafer, frågor och långa monologer. Med all den här övningen så borde vi verkligen vara experter på samtal. Trots det finns det få saker folk tycker värre om än att hamna i en situation där man förväntas mingla. Gå omkring och prata med främlingar.

Ny forskning visar på en delförklaring: Vi är fruktansvärt dåliga på att matcha i fråga om när ett samtal ska ta slut, och att se till att det faktiskt tar slut då. Bara 2 % av konversationer tar slut när båda parter känner att de borde ta slut, medan 30 % tar slut när den ena parten är nöjd. Fascinerande nog så gör det att 68 % av konversationer slutar utan att någon av parterna hade det som den ideala avslutspunkten. De flesta önskar att den hade slutat tidigare - i omkring hälften av konversationerna i studien ville båda parter att den hade slutat tidigare - medan runt en av tio samtal tar slut fast båda parter gärna hade fortsatt prata.

Hur hade livet sett ut om vi faktiskt varit bra på att känna av eller fråga våra samtalspartners om vi ska fortsätta prata eller inte?

Ät som kroppen vill, när den vill

Värdet för den industri som växt upp kring dieter och hur vi ska äta uppskattades till närmare 200 miljarder dollar år 2019. Vi bombarderas med förslag på produkter med låg fetthalt, utan socker, rätt GI, att vi nu ska äta paleo, fasta två dagar i veckan, kostcirklar och näringspyramider. Grundtanken är förstås god; att vi ska må bra och leva bra. Men det blir lätt en hysteri kring att vi måste göra rätt, och de många alternativen gör det svårt att veta vad som faktiskt är rätt.

Det gör att jag uppskattade den här artikeln i The Atlantic där författaren beskriver sina förändrade matvanor under pandemin, och pratar med experter för att se hur hon ska tänka. Våra vanor beror till stor del på den omgivningen vi befinner oss i, så när hon gick från kontorsjobb till hemjobb så försvann till stor del rutinen med tre mål mat om dagen. Istället har hon börjat med vad hon kallar för "Stormåltiden". En gång om dagen - när och vilken måltid beror på vad kroppen känner för den dagen - så ser hon till att få i sig en stor portion mat, och resten av tiden så blir det mer småätande. Det är ett sätt jag upplever att många redan lever, där det är för ansträngande att fixa två ordentliga måltider, så antingen lunchen eller middagen blir något mindre och enklare. Under tiden jag bodde i Tyskland fick jag lära mig att det var vanligt att äta någon form av bröd till middag. Istället för att slaviskt följa rekommendationer och rutiner blir lösningen att lyssna på vad kroppen behöver. Den minskade pressen att äta "rätt" kan också ge positiva effekter på måendet.

Vi kanske inte behöver oroa oss så mycket för de där pandemikilona. Det är okej att kroppen varierar lite fram och tillbaka, och det är en märklig tid vi lever igenom just nu. Det viktigaste är att märka av om vi mår bra eller inte. Kanske ger de där extra kilona dig mer energi och lugn? Då är det okej, slappna av och låt kroppen må bra. Är det dock tvärtom och varken du eller din kropp mår bra av förändringen som skett. De ökade kilona, det ökade stillasittandet och det minskade sociala umgänget, kan jag rekommendera att vara med och lyssna när jag fredag den 26 mars föreläser om hur nudging kan användas för god hälsa. Helt gratis och digitalt.

Få nästa veckas spaning direkt i din inkorg. Prenumerera på vårt nyhetsbrev här!