Det är bra när det går dåligt för andra Nudging

Bokdesign © HarperCollins Publishers 2021

Kan du se mönstren bortanför oväsendet?

Inom nudging pratar vi ofta om kognitiva bias och heuristiker, de "tankefel" och genvägar till beslut som gör att vi inte beter oss fullt rationellt. Genom att förstå hur människor tar beslut så gör vi det enklare för folk att göra bättre, klokare och hälsosammare val. Urfadern till den forskning är Daniel Kahneman, psykolog och nobelpristagare i ekonomi år 2002. Till sommaren kommer han med en ny bok som går bortanför det förutsägbara – alltså bias och heuristiker – och fokuserar istället på det som gör världen slumpmässigt kaotisk. Han kallar det för "noise". Översatt till svenska blir det "ljud", eller kanske än mer passande eftersom det för oss är i vägen för att lyckas påverka det beteende vi vill: "oväsen". I ett kort utdrag från nyhetsbrevet Planet Money så gås det igenom hur fruktansvärt dåliga vi är på att i arbetsintervjuer hitta den bästa kandidaten till en tjänst, mycket på grund av det oväsen som ständigt omger oss. Det kommer vara en läsvärd bok när den kommer, för alla intresserade av beslutsfattande och påverkan!

Sanningen bakom lögner

Att ljuga är enklare än de flesta tror. Det finns inga universella signaler för att någon talar osanning, oavsett vad populära tv-serier ibland påstår. Knowable sammanfattar det aktuella kunskapsläget på ett bra sätt. Det kanske är på gång forskning (bland annat i Göteborg) som gör människor bättre på att upptäcka lögner än vad en slantsingling vore, men det är tveksamt. Jag blir påmind om en pokerbok jag läste som påstod att ansiktet är ett superdåligt ställe att se om någon bluffar eller ej. Vi är så medvetna om att våra motparter försöker hitta information där, så bland nybörjare är det bättre att kolla på vad de gör med sina händer. De signaler vi brukar tänka har med lögn att göra, som en flackande eller stirrande blick, kan precis lika gärna bero på något annat som nervositet eller koffeinöverskott. Det enda egentliga sättet att veta om någon ljuger är att ha den korrekta faktan sen innan.

Det är bra när det går dåligt (för andra)

Det är alltid trevligt att läsa om nudges och beteendeinterventioner som lyckas. Det är roliga exempel, inspirerande och ger en känsla av att vara inne på rätt spår. Men än lärorikare är egentligen att höra om misslyckade försök. Där någon har gjort sitt absoluta bästa, men där projektet ändå hamnar snett. Genom att förstå vad som gick fel och hur det hade kunnat upptäckas eller åtgärdas tidigare, blir det enklare för mig som utövare att förstå vad som kan gå fel i de projekt jag bedriver. Det är inte de fall man oftast vill lyfta fram som utövare – det både känns bättre inåt och ser bättre utåt om du alltid lyckas – vilket gör att jag är extra imponerad och beundrande när någon delar med sig av sina misslyckanden. För dig som känner likadant så är den här artikeln från behavioral scientist väl värd att spendera några minuter tillsammans med.

Hur är det okej att se ut?

200 miljoner personer använder dagligen Snapchats filter för att redigera sitt utseende. En femtedel av alla facebooks anställda jobbar med olika former av virtuell eller augmenterad verklighet – vilket skönhetsfilter på exempelvis Instagram är en del av. Det finns över 1,2 miljoner filter att välja på. En del är roliga och harmlösa, att ha ett par kaninöron, skjuta glitter ur munnen eller som advokaten som råkade förvandla sig till en katt i ett högst allvarligt möte med en domare, är exempel som knappast har någon negativ inverkan på världen. Men hur påverkas egentligen dagens barn och unga av att växa upp i en värld där det är enklare än någonsin att "försköna" sitt utseende?

Veckans throwback:

Redan för 40 år sedan visst vi hur man kan få folk att vara miljövänligare och hälsosammare. En studie från 1981 undersökte hur man kan få folk att ta trapporna istället för hissen. Information om energianvändning och miljöpåverkan hade ingen effekt. Information om hälsoaspekter av att ta trappor hade ingen effekt. Att fördröja stängningen av dörrarna med 16 sekunder hade däremot enorm effekt! Hissanvändningen minskade med ungefär 30 procentenheter. En förändring som kvarstod även efter att fördröjningen togs bort. Lite friktion har stora konsekvenser.