Du behöver inte uppfinna hjulet Nudging

Gör som andra gör

Du är sällan den första personen i världen som vill förändra ett beteende. Andra har gjort det innan, eller kanske gör det just nu. Oavsett om det är att titta mindre på TV, träna mera, äta hälsosammare eller ta dig tid att meditera, så finns det andra som kan det bättre. Katy Milkman argumenterar i sin senaste bok "How to change" för att det är en underutnyttjad resurs. Istället för att behöva skapa en ny rutin, vana eller ett beteende från grunden, så är en möjlighet att söka upp personer som redan agerar på det sättet vi vill, och göra på samma sätt. Som den fysiska världens motsvarighet till copy-paste.

Jag gillar tanken på att göra det här med flit. Vi påverkas alltid i hög grad av vad andra gör, och att då sätta sitt ego åt sidan och be om hjälp av någon som är bättre på det vi önskar vara bättre på, tror jag på många plan kan vara givande. Det är lättare och troligare att vi gör förändringar som har ett socialt element, där vi genom att fråga får åtminstone en annan person som kommer undra hur det går för oss. Vi kan undvika icke-fungerande strategier genom att lära oss av andras misstag. Dessutom är det smickrande för personen som blir tillfrågad att bli uppmärksammad som bra på någonting eftersträvansvärt, vilket i sin tur kan skapa starkare band mellan den som frågar och den som blir tillfrågad.

SMS-nudging får dig att må bättre

Behavioral Insights Team i Australien har under pandemin genomfört en stor studie i syfte att få studenter att må bättre. Den positiva psykologin har länge vetat att det finns tillförlitliga sätt höja sitt välbefinnande i vardagen med små medel. Att skriva en tacksamhetsdagbok. Att umgås mer med andra. Att fundera över fina minnen och upplevelser. Den typen av små övningar promptades i en RCT-studie med över 1000 deltagare, där resultatet visade att de som fick 3-5 SMS i veckan mådde bättre, pratade mer med viktiga stödjande personer i sina liv och kände sig som en del av en större gemenskap. Effekten av den enkla interventionen var lika hög, som om personen hade gått från att tjäna 18 000 dollar per år, till att tjäna 27 000 dollar. Jag älskar den här typen av enkla små studier, som visar hur stor del av vårt välmående som ligger i våra händer!

Har du lika roligt nu som när du var 19?

Humor har i en lång rad studier visat sig vara bra för den fysiska och mentala hälsan; stressen och utbrändheten minskar, livstillfredställelsen skattas högre och man lever längre. Dessutom är det ju roligt! En genomsnittlig fyraåring har vett att uppskatta det här, och skrattar i snitt 300 gånger per dag. En siffra som tar den genomsnittliga fyrtioåringen två och en halv månad att komma upp i. I en enkät som täckte 1.4 miljoner människor i 166 länder så svarade personerna mellan 16 och 23 att de log eller skrattade mycket under gårdagen. Sen är det ett gap på nästan 50 år där vi har betydligt mindre roligt, innan vi i sjuttioårsåldern har lika kul igen.

Att det gapet befinner sig i den ålder där vi är upptagna med karriär och yrke, är knappast en slump. Vi tillbringar 8+ timmar om dagen i en miljö där vi ska prestera, och där skratt och humor riskerar att uppfattas som oprofessionellt. Men forskningen visar att såväl individuella som gruppers prestationer ökar när det finns mycket humor, plus starkare samhörighet, högre tillfredsställelse och lägre stress. Vi behöver uppenbarligen mer humor på arbetsplatserna. Hur mycket har du skrattat idag?

Världens roligaste skämt

Enligt en psykologisk studie på 2 miljoner människor i 70 länder är det här världens bästa skämt. Håller du med?

Två jägare är ute i skogen när en av de kollapsar.
Han verkar inte andas och hans ögon har en frånvarande blick.
Den andra jägaren tar snabbt fram telefonen och ringer 112.
"Min vän är död! Vad ska jag göra?" flämtar han fram.
"Var lugn. Jag kan hjälpa dig. Låt oss först försäkra oss om att han är död." svarar operatören.
Det blir tyst en stund, sen hörs ett skott.
Tillbaka i luren säger jägaren "Okej, och nu?"