Pendlingens liminala tillstånd

Att pendla eller inte pendla

1994 la en italiensk fysiker vid namn Cesare Marchetti fram en tanke kring att människor genom historien - från antika Rom till moderna New York - verkar ha varit villiga att lägga ungefär en timme på arbetspendling per dag. Han såg att det begränsade städers och attraktiva bostadsområdens potentiella utbredning. Avstånden har förstås blivit större i och med teknologiska landvinningar som bilar, tåg och spårvagnar, men tiden står fast. Lösningen i modern tid har istället blivit ett utbyggande av infrastrukturen, med exempel som Öresundsbron och den nu pågående Västlänken. Eftersom en halvtimme känns rimligt, utökar vi området som man kan ta sig ifrån på den tiden.

Samtidigt lyfts i forskning ofta pendlingstid fram som den mest miserabla tiden på dagen. Ett bokstavligt slöseri på tid, där livet sakta rullar förbi i bilkön när man annars hade kunnat ligga på stranden, leka med barnen, spela tv-spel, ha sex eller ta en promenad i skogen.

Så vad har hänt under pandemin när den tiden för många har gått ner till noll? Har vi blivit lyckligare? Mår vi bättre? Ja och nej. The Atlantic funderar över det här på ett fint sätt, och pekar ut vad som har blivit problemet när vi inte längre har pendlingen. Den fungerade väl för att avgränsa jobbet från hemlivet, och sätta oss i rätt sinnestillstånd. Att koppla på våra professionella arbetsjag, eller växla tillbaka till våra privatjag. Att agera som en förälder/partner/soffpotatis lämpar sig inte när det är arbetstid och arbetsrelationer som ska hanteras, medan rollen som säljare/chef/känsloneutral kollega inte lämpar sig på hemmafronten.

Det är egentligen inte pendlingen i sig som är viktig, utan ritualen och tiden den innebär. Den är ett naturligt gränstillstånd, en liminal plats som gör att vi skiftar över utan ansträngning. Microsoft har forskat vidare på det här och sett att de kan förstärka effekten ytterligare, genom att under medarbetares hemfärd skicka några frågor i stil med "Hur kändes jobbet idag?" Det lättade arbetsdagens börda och fick som resultat att färre email skickades utanför arbetstid.

Det finns två saker att ta med sig från forskningen kring pendling:
1) Kortare pendling är bättre
2) Det är viktigt med ritualer eller rutiner som skiljer arbetstid från fritid

Har du tyckt det är skönt med mindre pendling under pandemin? Hur har du löst att skifta mellan ditt arbets- och fritidsjag?

FN siktar på att göra appliceringen av beteendevetenskap till mainstream

Det framgår av FN:s generalsekreterare António Guterres brev angående beteendevetenskap inom FN. Den ska appliceras inom alla områden, och är ett nyckelelement för att uppnå FN:s mål kring hållbar utveckling. Han skriver bland annat att "UN entities are strongly encouraged to invest in behavioural science and work in a connected and collaborative interagency community to realise its tremendous potential to achieve impact." Den beteendevetenskapliga approachen är relativt ny inom FN, men har snabbt visat på så stor nytta inom en rad olika områden att de nu vill integrera det genom alla led. Mer att läsa finns i FN:s rapport kring beteendevetenskap, där det även finns en lång rad case från olika delar av organisationen kring hur beteendevetenskapen har applicerats och varit till nytta, från arbete med kontraterrorism till matprogram till migration. Hos Behavioral Scientist finns också en fin sammanfattning av den fokusvecka med en lång rad seminarier som FN nyligen genomförde. De har lagt ner arbetet och tiden för att utvärdera vikten av beteendevetenskapen inom en organisation, hur ser det ut hos er?

En visualisering av vår missriktade generositet

Det finns en lång rad kognitiva bias och heuristiker som gör att vi skänker pengar dit vi gör, oftast för att vi får frågan vid rätt tidpunkt, själva har en koppling till problemet, det blir en social rörelse eller det väcks starka känslor. Oavsett vart vi skänker, tänker jag att det är en bra grej. De pengarna gör större nytta där än på en t-shirt till i min garderob. Men är man intresserad av att verkligen göra skillnad, kräver det mer än att skänka utifrån spontan känsla. En form av illustration av det här kommer från en gammal artikel i Vox, där de diskuterar just vart välgörenhet riktas och vart det borde riktas. Min rekommendation för de som är intresserade av att göra så stor skillnad som möjligt är alltid Give Well, som utvärderar och ser till att pengarna går dit där de är effektivast.

Varför det är viktigt att utvärdera vilka som svarar och vilka som inte svarar när man gör enkäter

Bild: https://sketchplanations.com/sampling-bias