Beteendeförändring behöver vara hållbart
Innehåll:
De bästa beteendeförändringarna har permanent effekt
Vårdbesök och parkeringsböter är ojämlika, men inte längre biblioteksanvändande i New York
Pink Floyd har släppt nytt
En beteendeförändring behöver vara över tid
Reklambyrån Ogilvy har kommit med sin årliga rapport där de presenterar en rad beteendeinformerade insatser de gjort. Det är ofta lösningar med grund i nudging och psykologi, även om en del av deras insatser går väl långt åt det kreativt sensationella och inte förtjänar den hyllning de får. Det är anmärkningsvärt ofta de inte kan presentera några relevanta siffror på effekten av sina insatser.
Mitt favorit och samtidigt mest hatade fall från årets rapport är en insats från 2017 de gjorde på Indiens landsbygd i syfte att få barn att använda tvål vid handtvätt i högre grad. Lösningen byggde på insikten att griffeltavlor och kalkkritor fortfarande är i allmänt bruk, och att barnen får stora mängder kalkrester på händerna när de torkar av tavlorna. Ogilvy tog då fram nya kritor som hade tvål i sig. Det gjorde att barnen inte behövde fås att ta till sig ett helt nytt beteende (använda tvål), istället skummade kritresterna på händerna upp och fungerade som tvål när de tvättade sig.
Det är en snygg applicering av nudgingvärldens slogan "Gör det lätt att göra rätt". Ogilvys lösning gör det inte bara lättare, utan använder metoden som brukar ses som det starkaste sättet att påverka beteende: Gör det automatiskt. Det gör fallet till min favorit.
Det är dock inte en komplett lösning, utan skjuter beteendeutmaningen ett steg bort. Det handlar inte längre om att få barn att använda tvål, utan om att se till att barnens kritor är tvålkritorna, istället för traditionella tvållösa varianter. I Ogilvys rapport lyfts fram att de delades ut gratis till 150 000 elever, men vad hände sen? Det här är anledningen till att jag samtidigt hatar fallet.
En artikel på Medium skriver att lådorna med bortåt 100 kritor kostade så lite som 60 öre – överkomligt också för fattiga familjer – men ingenstans kan jag hitta hur det gått med försäljningen efter att kampanjen var klar. Eller om någon försäljning ens existerar. Kritorna och kampanjen togs fram med hjälp av det brittiska hygienföretaget Savlon, men på deras egna hemsida kan jag inte hitta ett enda omnämnande av kritorna.
Kampanjresultatet som Ogilvy lyfter fram i sin rapport nu år 2022, är identiska med siffrorna jag hittar i beskrivningar av projektet från 2017. Här blir jag lite nedstämd. Jag har svårt att tolka det på nåt annat sätt än att det var en tillfällig reklamkampanj, som i slutändan handlade mer om att Savlon ska framstå som ett företag som tar ansvar medan Ogilvy ska framstå som kreativa och beteendeinformerade, men ingendera har ett större intresse än så av grundfrågan kring barns välbefinnande på den indiska landsbygden.
Var inte som Ogilvy och Savlon, ta ansvar på riktigt.
Fasta kostnader är ojämlika
New Yorks bibliotek tog i höstas bort avgifterna för försenade böcker, vilket resulterade i att de fick tillbaka mer än 80 000 stycken. En del så gamla att de inte ens fanns registrerade i systemet. Dessutom har det gjort att människorna som haft problem med att betala avgifterna – samma personer som har så låg inkomst att alternativet att köpa böcker inte är aktuellt – numera är friare att ta till sig av den fantastiska möjlighet bibliotek är.
Den socioekonomiskt ojämlika effekten av ekonomiska styrmedel är en aspekt av beteendepåverkansdiskussioner jag sällan ser dyka upp, men borde vara ett grundargument till nudgingens fördel. En parkeringsböter på 800 kronor kan för en låginkomsttagare innebära att det får bli ett par knapra matveckor innan nästa lön kommer, medan det för en höginkomstintagare kan ses som en helt okej summa att betala för att kunna ställa bilen var som helst.
Region Stockholm höjde för ett par år sedan avgiften för uteblivna patientbesök i vården till 400 kronor i syfte att få fler patienter att dyka upp på sina bokade möten. Ett lovvärt syfte: uteblivanden i vården innebär att patienten inte får den hjälp den behöver, personalen behöver ägna administrativ tid åt att boka om och köerna blir längre eftersom patienten behöver komma tillbaka en annan gång på en tid där en ny patient hade kunnat bokas in. Men det finns andra (bättre) sätt att påverka beteenden som uteblivanden i vården än att höja kostnader. För höginkomsttagare spelar höjningen ingen roll, men för låginkomsttagare riskerar det att minska benägenhet att söka vård från första början.
Det är ett problem Region Stockholm är medvetna om. I utredningen som ligger till grund för beslutet att ändra systemet för patientavgifter till en enhetstaxa på 250 kronor oavsett vilken yrkesgrupp (läkare, psykolog, dietist etc.) patienten träffar, skriver utredarna i ett stycke att "Analyser har visat att patienter i socioekonomiskt svaga områden tenderar att påverkas av avgiftsförändringar i större utsträckning än patienter i mer resursstarka områden." Det blir extra fascinerande med vetskapen om att sjukvården i Sverige, enligt lag, ska vara jämlik. Så länge Regionerna jobbar med ekonomiska styrmedel för att påverka beteenden bryter de mot den lagen.
Utredningen om patientavgifter försvarar höjningen med att högkostnadsskyddet gör att ingen behöver betala mer än 1150 kronor per år. Men hur stor del av ens inkomst 1150 kronor per år är, skiljer sig enormt åt beroende på om man jobbar som undersköterska eller VD på Volvo. Hade det faktiskt varit en jämlikhet i vårdavgifter skulle kostnaden behöva fungera som dagsböter, att det är en procentuell sats av ens inkomst. Alternativt att kostnaden istället läggs helt över på skattebetalarna. Större delen av vårdkostnaden ligger redan där, varför inte också den sista tusenlappen?
För att sen minska mängden uteblivanden i vården, får Regionerna gärna komma och prata med mig så lovar jag att hjälpa till.
PS. Jag kollade precis min egen lånehistorik på Göteborgs bibliotek: Under de senaste fyra åren har jag lånat 160 böcker. Hade jag behövt betala för alla hade det kostat mig kring 40 000 kronor. Tur att jag haft råd att betala förseningsavgifterna.
Veckans musik
Pink Floyd har släppt sin första nya låt på 28 år. Alla intäkter går till att stötta humanitära insatser i Ukraina.
Vill du i fortsättningen få sånt här direkt i din inkorg, en gång i veckan, och alltid helt gratis?