Kråkor som hjälpredor Nudging

Innehåll:

Kråkor eller skatt, hur råder vi bot på samhällsnedskräpningen?
Allt fler funderar över om det är värt att jobba som vi gör
Växternas livgivande rötter synliggjorda

När kråkor är bättre samhällsmedborgare än människor är

Redan B. F. Skinner tränade i behaviorismens begynnelse fåglar, då bland annat duvor att spela pingis och att kamikazemässigt målstyra missiler (hade varit svårmotiverat inför en etiknämnd idag).

Nu har den svenska beteendevetaren Christian Günther-Hanssen gått i Skinners fotspår och byggt en maskin som fungerar utifrån samma inlärningsteoretiska lärdomar. Christian använder sig dock av kråkor och tränar fåglarna till det mer allmännyttiga syftet att plocka upp fimpar efter människor.

Trots de samhälleliga rökningsbegränsningarna och rejäla skatter (för ett cigarettpaket är skatten 1,64 kronor per cigarett + 1 % av detaljhandelspriset = ungefär 50 % av paketpriset) är det idag fortfarande 7 procent av Sveriges befolkning som dagligen röker och strör fimpar runt i våra miljöer.

Bara i Södertälje kostar det årligen 20 miljoner för städning av stadens gator och torg, där fimparna står för 63 % av skräpet. Förhoppningen är att Christians maskin och fåglar ska kunna göra något åt det. Men hur kommer det att gå?

Jag ser fram mot allt som kommer att gå fel på vägen att hitta rätt med Christians maskin. Kommer kråkorna att börja stjäla cigaretter direkt ur folks munnar? Kommer den största kråkan positionera sig vid maskinen och ta tribut? Kommer fåglarna slänga så mycket fimpar att de blir tjocka av alla belöningar? Kommer de själva börja röka för att få tillgång till fler fimpar? Vi får se.

Det pågår också andra försök att minska fimpandets nedskräpning: Vid årsskiftet uppdaterades miljöbalken så att det numera är olagligt och kan leda till böter på 800 kronor att skräpa ned genom att exempelvis fimpa eller slänga snus/tuggummi där det inte hör hemma.

Är det lagen eller Christians uppfinning som kommer åtgärda problemet? Eller kanske till och med den samhälleliga trenden åt mindre rökning? Det får tiden avgöra, vi avslutar istället med den sorgliga och lustiga kommentaren som sammanfattar beteendevetenskapens grundutmaning: "Det är en läskig tanke att vi kan lära kråkor att plocka fimpar, men inte kan lära människor att sluta slänga dem."

Varför jobbar du?

Det är en fråga covid har fått allt fler att ställa sig själva. Subredditen r/antiwork har sen pandemins början växt från under 100 000 följare till över 1.7 miljoner.

Rörelsen syftar i grunden inte till att inget arbete ska utföras, utan är kritisk till hur det nuvarande systemet är uppbyggt för att skapa excesser i form av stora förmögenheter samlat i ett fåtal händer. Målet kan beskrivas som ett siktande mot en hållbar livsstil, fokuserandes kring individens väl i ett bredare perspektiv. Det behövs fortfarande ett ekonomiskt välstånd, men minst lika viktigt är andra former av välstånd.

Det sociala välståndet. Det psykologiska välståndet. Det som gör att en människa lever ett lyckligt och meningsfullt liv. Från ett psykologiskt perspektiv långt vettigare än den värld vi skapat där det verkar vara externa attribut som eftersträvas. Trots att forskningen visar att en relativt liten del av ens välmående beror på externa faktorer som hur man bor, vilket jobb man har, vilken bil man kör osv. Det som spelar betydligt större roll är det dagliga beteendet och relationerna.

Att samhället borde ta ett bredare ansvar för människans väl är ett perspektiv som genomsyrar boken "The listening society: A metamodern guide to politics" av Hanzi Freinacht (superfult omslag och dålig titel, men med ett betyg på 4.6 av 5 på goodreads får man se bortom det).

Det är sällan jag har känt mig så sedd och väl beskriven som jag blivit i läsandet av den boken. Den lovar visserligen guld och världsförändrande gröna skogar på ett sätt det är omöjligt att uppfylla, men den diskuterar också människor och politik med en helhetsblick jag inte tidigare stött på. Hittills är jag bara halvvägs igenom, så räkna med fler blänkare till den framöver, och diskussioner ifall vi ses.

Veckans växter

Två professorer ritade över 40 års tid närmare 1200 rotsystem på olika växter. Fantastiskt häftiga bilder och bra påminnelse om allt vi inte ser. Bilden ovan är en ek, nedan är en maskros.

Vill du i fortsättningen få sånt här direkt i din inkorg, en gång i veckan, och alltid helt gratis?

Skriv upp dig på maillistan här.