Kommunikationsstöd
Innehåll:
Den digitala utvecklingen kan hjälpa oss att bli bättre på mellanmänsklig kommunikation, men det kan vi bli bättre på även utan tekniken
Ett enkelt varumärke är ett värdefullt varumärke
Världen har fått en black box
Bli bättre på att kommunicera
I amerikanska familjedomstolar har man börjat beordra föräldrar som separerar och har en vårdnadstvist kring barn, att de ska använda sig av appar för att kommunicera sinsemellan. Appar som gör det enklare med schemaläggning och att ha en överblick, men även hjälper till i kommunikationen genom att exempelvis föreslå schemaändringar och byten. I textkommunikation flaggar den när ett meddelande kan uppfattas som aggressivt, kränkande eller på annat sätt opassande. Skribenten har sen valet att skicka eller inte skicka budskapet, men algoritmen varnar att det kanske inte är så smart. Samma metod - att varna för riskabel kommunikation - har använts av TikTok för att minska fake news och av Twitter för att försöka minska spridning av olästa artiklar.
Digitala augmenteringar av oss som människor är inte nytt - att vi alla bär omkring på en smartphone i fickan som är kraftfullare än datorn som skickade Neil Armstrong till månen tar vi numera för givet - men utvecklingen som sker är att de digitala hjälpmedlen allt mer föreslår och styr hur vi interagerar med varandra. Adela Timmons leder till exempel forskningslaboratoriet Technological Interventions for Ecological Systems (TIES) där de forskar på digital teknik som spårar puls, kroppstemperatur, svettningar och kan lyssna, förstå och försöka hjälpa till när en konfliktsituation uppstår. Den gör det möjligt att flagga för ett par när det är på väg att hamna i en konflikt, eller för en förälder när dens barn kan behöva en kram.
På många sätt är den här utvecklingen bra. Vi behöver uppenbarligen hjälp med att ta hand om oss själva, andra och världen omkring oss. Vi gör ofta inte ett bra jobb med det. Men vad är det egentligen som gör att vi inte är bättre på det än vad vi är? All den här teknologin bygger trots allt på mänsklig kunskap. Om vad vi behöver och hur man kan kommunicera det. Algoritmerna, apparna och de digitala terapichatbottarna förmedlar mänsklig kunskap. Men varför behöver vi det stödet?
Svaret är enkelt nog att vi aldrig blir utbildade och tränade i vad som är bra mellanmänsklig kommunikation. Vi är dåliga på att förstå och kommunicera egna behov, vilket gör det närmast omöjligt att hantera andras.
Vi förväntas på något sätt lära oss konflikthantering genom förebilderna vi växer upp med. Hur våra föräldrar pratar med varandra och andra vuxna. Vad vi ser i samhället runt oss, eller i populärkulturella filmer och serier. Men det är svårt att lära sig något funktionellt när det mesta vi ser omkring oss är olika grader av dysfunktionalitet. Utbildningssystemet lär oss multiplikation, den svenska kungalängden och vilka Hallands floder är, men inte hur vi ska hantera en meningsskiljaktighet med en annan person.
Det kan vara bra med de digitala verktygen för att bättra på vår kommunikation, men det finns också en risk som väl sammanfattas av den amerikanske juristen Brian Karpf: “The thing to remember about tools is that I can give you a screwdriver and you can fix a bunch of stuff with it, or you can go poke yourself in the eye.”
Än bättre än stödjande verktyg är förstås att utveckla sin egen förmåga. Så här får du två system för bättre kommunikation redan nu:
Netflix fyra A
Netflix har utvecklat sitt eget system - kallat för de fyra A:na - för att skapa en kultur där feedback och öppen kommunikation förhöjer samarbetsförmågan, kreativiteten och produktiviteten. Systemet bygger på gott om forskning, men också mycket praktisk erfarenhet i en högpresterande kultur. Det är utvecklat för arbetsplatsen, men är ett bra sätt att tänka i alla relationer där det kan vara nyttigt med en ärligare kommunikation. Det består av två A:n som behöver finnas när man ger feedback, och två som behöver finnas när man får feedback.
Aim to assist - Du måste mena väl i det du säger.
Actionable advice - Kritisera inte utan att vara konkret i hur det du kritiserar skulle kunna göras bättre.
Appreciate - Tacka för att någon försöker hjälpa dig.
Accept or reject - Välj att ta emot och lära dig av det som sägs, eller avvisa kritiken om du anser den missriktad.
Nonviolent communication
Den amerikanska psykologen Marshall Rosenberg började redan på 60-talet utveckla en kommunikationsmetod för att förebygga och hantera konflikter. På svenska kan man enligt wikipedia kalla det för giraffspråket, men jag hör oftast om det under den engelska titeln "nonviolent communication". Det är i grunden en simpel fyrstegsmodell som kan vara till nytta i alla delar av livet där konflikt kan uppstå. När jag förmedlat modellen i terapirummet har jag tyckt det varit nyttigt med ett extrasteg kring tankar, men den finns inte med i ursprungsmodellen. Kommunikationen sker enligt principerna:
1. Vad som hände - faktamässigt vad en person sa, gjorde eller vad som hände.
2. Hur det som hände fick mig att känna.
(2.5. Vad det fick mig att tänka.)
3. Vad jag behöver.
4. Hur jag önskar att det var.
En bra introduktion finns som ett elva minuter långt TED-talk, men om du vill fördjupa dig finns även en nästan tre timmar lång workshop med själva Rosenberg upplagd på youtube.
Sjungandes simplifieringens dygd
Siegel+Gale har kommit ut med sin nionde upplaga av rapporten "World's simplest brands", där de i en rad länder runt världen gör undersökningar för att se vilka företag som uppfattas som enklast att interagera med och använda sig av som kund. Siegel+Gale är en kommunikationsbyrå med "Simple is smart" som tagline, så de har förstås en tydlig agenda i att lyfta fram enkelhet som företagsdygd, men gör det också väldigt snyggt när de till exempel visar att en aktieportfölj beståendes av de företag som rankats i toppen slagit marknaden som helhet med 1600 % sedan 2009.
Som svensk är det förstås extra roligt att Sverige är ett av 10 länder som undersökningen har gjorts i. Hos oss hamnade Netflix, Willys och Max på topp 3, medan Nordea (plats 121) och Trygg-Hansa (plats 128) har riktigt usla placeringar. Allra sämst rankas Ryanair, på plats 135. Det får mig dock mest att undra vem som har lyckats använda sig av Ryanair under dessa pandemiår?
Spela in, spara och påminn
En planets motsvarighet till ett flygplans svarta låda är på väg att konstrueras på ön Tasmanien. Tanken är att den ska spela in allting som händer, för att lämna en fullständig bild av hur mänskligheten gick under ifall vi inte lyckats hantera den människoskapade klimatkatastrofen. Knappast användbart om vi väl har sabbat för oss själva tänker jag, men snyggt och tankeväckande. Jag funderar på vad motsvarigheten hade kunnat vara i våra egna liv.
Vill du i fortsättningen få sånt här direkt i din inkorg, en gång i veckan, och alltid helt gratis?