Propinquity, tänkare och svamp
Lär känna andra genom propinquity
Att närhet leder till gillande är känt sedan länge och har vi ett begrepp för inom beteendedesignen: "Mere-exposure effect". I korthet handlar det om att det vi är vana vid tycker vi mer om, och när vi utsätts för någonting fler gånger så tycker vi bättre om det. En brasklapp är dock berättigad, nyare forskning pekar ut att det kanske bara handlar om saker vi inte redan från början känner en stark aversion eller dragning till, utan främst om tidigare relativt neutrala stimuli som växer sig positivare över tid när vi exponeras fler gånger.
Nu har forskare kollat närmare på hur stark effekten av närhet är på sociala relationer. Genom att undersöka data genererad under 7 år på israeliska läger med syftet att föra samman israeler och palestinier, kunde de kvantifiera hur relationsbyggande påverkades av påtvingad närhet i form av att dela våningssäng, bord eller dialoggrupp. De såg att personer med samma nationalitet som delade sammanhang var 4.46 gånger mer sannolika att bli nära vänner - intressant i sig - men effekten var än tydligare när det handlade om ungdomar med skild bakgrund: då var det hela 11.72 gånger mer sannolikt att de skulle skapa ett närhetsband än vad det var om de inte var tvungna att spendera tid med varandra.
Ett sidospår: Artikeln lärde mig ett nytt ord: Propinquity. Jag gillade det, så nu tänker jag att du också får lära dig det. Google translates första förslag på översättning är "hygglighet", vilket verkar helt uppåt skogen, för det handlar om närhet, fysiskt såväl som psykologiskt. Det användes förstås redan av Shakespeare, men har även dykt upp hos Jonathan Franzen och i James Bond-filmen Diamonds are forever. Nästa gång vet både du och jag vad det handlar om.
Förklaringen till studiens resultat är att de med liknande bakgrund hade enklare att bli vänner utan knuffen till närhet eftersom de redan har naturliga kontaktpunkter, medan de med skilda bakgrunder först behövde föras samman för att därefter upptäcka allt de delar och har gemensamt. Forskarna såg till och med att attityderna till den andra gruppen innan de fördes samman inte alls hade någon effekt på om närhet uppstod eller inte, utan att de fördes samman negerade alla effekter av initial attityd.
Kan du uppleva att din vänskapskrets är för homogen? Hitta sammanhang där du spenderar tid med andra (keramikkurser, dansundervisning, volontärarbete etc.) så ska du se att vänskap kan uppstå bortanför din vanliga sfär!
Lyssna till tänkare
Jag har en blandad relation till psykologigurun Jordan B. Peterson. Mycket av det han säger kan sammanfattas i korthet med "Ta ansvar för ditt liv och din upplevelse av det" - en inställning som är svår att inte hålla med om - men han presenterar det han pratar om som vetenskap trots att det egentligen främst handlar om livsfilosofi och en moralisk åskådning av hur saker borde vara. Hans människosyn är onyanserad och bygger på en bild av livet som en ständig kamp, när det finns gott om belägg för att samarbete och altruism är långt viktigare än att kämpa för att överleva. Bilden han förmedlar av en konstant statusstrid ger bränsle till ohälsosamma maskulinitetsideal, och förstärker skadliga känslor av underlägsenhet. Tydligast blir det i rörelser som incelkulturen och pick-up-artist-communityt.
Trots det är jag för att utsätta sig för det man inte håller med om. Min initiala motvilja mot Peterson kom inte från att ha sett något av hans föredrag eller läst något av vad han skrivit, utan från att människor jag litar på uttryckte sig kritiskt mot det han säger. Det räcker oftast - vi har trots allt långt ifrån oändligt med tid eller uppmärksamhet att lägga på saker - men till slut gav mig ändå på hans bok "12 livsregler: ett motgift mot kaos". Som vanligt när det gäller allt kontroversiellt finns det saker att hämta oavsett vilken sida man befinner sig på innan eller efter. Peterson är en av vår tids mest inflytelserika tänkare, så om inte annat är det intressant att ta del av för att fundera över vad som gjort honom så framgångsrik och gett honom det genomslag han har.
I sitt senaste podcastavsnitt har Peterson med sig två giganter inom psykologin, som varit med och format mitt tänkande på olika sätt. Steven Pinker, professor på Harvard (vars introduktionsutbildning till psykologi jag länkat till tidigare här i nyhetsbrevet) som bland annat skrivit om språkinlärning, hur våldet i världen minskar och nu senast kom med en bok för att lyfta rationalitet, och Jonathan Haidt, professor på New York University, som forskat och skrivit om lycka, moralpsykologi och cancelkultur (jag har läst två av de tre böcker han skrivit, och kommer förmodligen läsa den tredje nästa år).
Det är när sånt här dyker upp som jag älskar att vara född i vår tid. Några av världens främsta tänkare kan ha ett samtal utan att befinna sig i samma rum, och jag kan lyssna på det från ett helt annat land, precis när jag vill.
Läs en svensk tänkare
Niklas Laninge, en av Sveriges mesta och bästa beteendedesigners, har kommit upp i hundra nyhetsbrev (det här är rena barnet i jämförelse, med kring en fjärdedel så många) och som en del av det har han lagt upp ett inlägg där han sammanställt en del av sina favoriter bland det han skrivit under de senaste två åren. Min favorit är förmodligen texten som heter "Affärsmodellen är problemet - inte psykologin" som inleds så här:
"Inför en föreläsning på en startup-hubb i Stockholm ville min kontaktperson försäkra sig om att jag skulle benämna de etiska aspekterna av att använda beteendevetenskap och psykologi i sin produktutveckling.
Sannolikt hade han, precis som många andra, tagit del av berättelser om “teknikjättarnas psykologiska knep” och deras manipulering för att ta så mycket av vår uppmärksamhet som möjligt. Filmer som The Social dilemma, böcker som Skärmhjärnan och Internet är trasigt samt rörelser som Time Well Spent har alla bidragit till hysterin om att vi i hemlighet blir manipulerade att klicka, swipe:a och scrolla.
Men vet du vad? Det är inte psykologin som är boven – det är affärsmodellen."
In och läs, det finns gott om härliga exempel från nudging i verkligheten, och hittar du en egen favorit så vill jag gärna veta vilken och varför.
Veckans svamp
Fototävlingen close-up photographer of the year har avgjorts. Med mer än 9 000 bilder inskickade så finns det en del vackert att se på. Svampvärlden fascinerar mig ständigt, så den här bilden är min favorit av de alla. Foto av Barry Webb, vars Instagram är ett svampparadis.