Bristerna i Simon Sineks gyllene cirkel, del 1 av 2
Innehåll:
Kritik mot Simon Sinek, del 1 av 2
Kort om nudgingens positiva verkan på världen
Sväva iväg i uppskattningen av universum
De många bristerna i Simon Sineks gyllene cirkel
Börja med "Varför". Det är nyckeln till framgång, engagemang och för företag att lyckas. Åtminstone om man lyssnar på Simon Sinek, och med över 58 miljoner visningar är hans föreläsning om hur ledare motiverar och inspirerar (trots dålig kvalitet i såväl ljud som bild) det tredje mest sedda i TEDs historia. Hans bok "Start with Why" har sålt i över en miljon exemplar, har 4.6 i betyg efter 21 520 recensioner på Amazon och hans "gyllene cirkel" har inspirerat företag, kommunikationsbyråer och motivationscoacher över hela världen.
Den är också provocerande skräp.
I korthet handlar den gyllene cirkeln om att företag och ledare till stor del kommunicerar fel. Sinek delar upp kommunikation i de tre kategorierna "What", "How" och "Why", där han menar att de flesta företag och ledare kommunicerar med start i "What" – vad för produkt eller tjänst man erbjuder, för att sen gå in på "How" – vad som utmärker produkten från andra produkter, men missar "Why" – vad som gör att just jag eller vi som företag tagit fram den här produkten. Sinek påstår att all kommunikation som är effektiv behöver börja från "Why" och sen gå igenom de andra stegen. Slagordet som driver hans budskap är "Users don’t buy 'what' you do, they buy 'why' you do it."
Den gyllene cirkeln, enligt Simon Sinek
Simon Sinek är fantastiskt skicklig och framgången är välförtjänt. Den baseras på en solid grund i människoförståelse och psykologisk kunskap. Men den kunskapen finns inte i modellen eller det han lär ut och säger. Det han är skicklig på är det han jobbat med: Marknadsföring. Han är karismatisk och har förmågan att engagera genom sitt levande historieberättande, vilket gjort att han har lyckats sälja in sig själv och sin modell som en djup förståelse av vad det är som skapar framgångsrika ledare och företag, utan det minsta forskningsmässiga stöd för det han påstår.
Ingenstans i vare sig boken, på hans hemsida eller i hans TED-talks har jag hittat någon form av statistik. Vet du varför? För att det inte finns. Det finns inte det minsta stöd bortom egna upplevelser och väl utvalda fall som visar på att det han säger stämmer överens med hur verkligheten fungerar. Alltså att vi måste börja med "Varför" för att driva beteenden och beslut.
Sinek lyfter istället fram fyra exempel som illustrerar modellen, där han menar att de utgått från tankesättet han nu nedtecknat i form av den gyllene cirkeln: Apple, Wrightbröderna, Southwestern airlines och Martin Luther King Jr. Engagerande och framgångsrika historier som vi alla kan inspireras av.
Problemen med Sineks exempel
Det finns tre uppenbara och tydliga problem med exemplen Sinek valt: Hindsight bias, cherry picking och survivorship bias.
1) Hindsight bias innebär att vi i efterhand är oerhört bra på att förklara varför någonting hände. Till exempel vad som ledde fram till andra världskriget, varför jag köpte den där tröjan eller vad som gjorde att Trump vann valet över Hillary Clinton. Att experterna inför valet var oerhört oeniga glömmer vi snabbt bort.
Simon Sinek utgår i sina exempel inte från hundra nystartade bolag där han utifrån deras fokus på "Why" lyckats förutspå vilka som skulle komma att bli framgångsrika, utan han förklarar i efterhand varför fyra utvalda fenomen lyckades. Det säger ingenting om modellens prediktiva kraft, utan bidrar bara till fint historieberättande kring företagen och ledarna.
2) Survivorship bias handlar om att bara se framgångssagorna, och ignorera alla som gjorde samma sak men inte nådde framgång. Wrightbröderna var knappast de första som brann för att hitta ett sätt för människor att flyga. Genom årtusendena är det gott om människor som dött eller allvarligt skadat sig för att de trodde tillräckligt starkt på sig själva. Hade det räckt med ett "Why" hade vi kunnat flyga långt innan 1903.
3) Cherry picking innebär att man lyfter fram exempel som stödjer ens tes, och ignorerar alla exempel som inte visar på samma sak. Simon Sinek menar att utgångspunkten i "Why" är nyckeln till framgång och varför till exempel Apple lyckades så bra med sin satsning på mobiler, medan ett företag som IBM misslyckades med samma sak. Men vad gör då att IBM har 380 000 anställda runt världen och ett värde på 120 miljarder dollar? Är det verkligen att vara misslyckad? Och vad med alla Apples misslyckade produktlanseringar? Hade de plötsligt glömt bort att de hade ett "Why" där?
Det finns gott om företag som har varit framgångsrika med ett "Why", men det finns också gott om företag som har varit framgångsrika utan ett tydligt raison d'être bortom att tjäna pengar.
Jag förstår dessutom inte var Sineks bild av Apples "Why" kommer ifrån. Han lyfter i såväl tal som boken fram att Apples why är "Challenge the status quo", men när jag googlar det hittar jag inga referenser som inte handlar om hur Sinek pratar om Apple. Det finns ingenting relaterat från Apple själva, utöver möjligtvis den slogan de hade mellan 1997 och 2002: "Think different". Men Apple har haft betydligt fler slogans än så:
"Byte into an Apple" (Late 1970s)
"Soon there will be 2 kinds of people. Those who use computers, and those who use Apples." (Early 1980s)
"The Computer for the rest of us" (1984)
"The Power to Be Your Best" (1990)
"Think different." (1997–2002)
"Switch" (2002–2003)
"Get a Mac" (2006-2009)
—----------
Vi är inte klara med Sinek än. Det här är del 1 av min irritation och kritik kring hur han förmedlar sin modell och sitt budskap, men vi behöver också gå in på Sineks hantering av vetenskap, biologi och psykologi.
I del 2 – som kommer i nästa vecka – får du dessutom höra om vad jag tänker mig att vi faktiskt kan lära oss av honom.
39 minuter om Nudgingens positiva inflytande på världen
Min grundinställning till vad jag sysslar med yrkesmässigt är att jag vill göra världen bättre och mer människoanpassad. Jag ser till stor del problem som växthuseffekten, ojämställdhet, fysisk och psykisk ohälsa som beroende på att vi lever i en värld vilken inte är uppbyggd utifrån hur människor faktiskt fungerar. Människor vill väl, men våra förutsättningar gör att besluten ofta blir ogynsamma för oss själva, djuren, naturen och världen överlag.
Nudgingen är för mig ett sätt att hjälpa företag, organisationer och individer att få en större förståelse för hur människor fungerar, men ibland kan jag tappa perspektivet och fokusera för mycket på etsade flugor i urinoarer, GDPR, ordval och skyltars färg, istället för att fokusera på ett större perspektiv. Då är det skönt att ibland bli påmind om det övergripande, och landa tillbaka i varför jag gör det jag gör.
Podcasten Choiceology tar för jämnan upp nudging – hela podden handlar om beslutsfattande och mänskligt fungerande – och har nu ägnat ett helt avsnitt åt att samla ihop en grundgenomgång av hur nudging har förändrat världen för det bättre. Från pensionssparande till skatteintäkter och vattenbesparing samt lite kort om de över 400 nudgeenheter som nu finns kopplade till myndigheter världen över.
PS: Det här stycket är uppbyggt utifrån Sineks modell med why-how-what. Bara för att han fular sig med sina exempel, betyder det inte att modellen är oanvändbar. Men föreställ dig att jag i början av varje rubrik i varje nyhetsbrev alltid inledde med att jag vill göra världen bättre. Vore det engagerande eller tröttsamt?
Veckans poetiska upplevelse
Vetenskap och poesi, två världar som kan tyckas stå långt ifrån varandra. Där vetenskapen använder kallt förnuft, rör sig poesin i känslornas luddigare universum. Maria Popova håller inte med, utan har i flera år varit en katalysator som fört samman vetenskapen och poesin i deras gemensamma förundran och beundran av världen kring oss.
I en serie hon kallar för "The Universe in Verse" har hon i år fått ihop nio animerade verk på några minuter var, där poeter, forskare, musiker och designers samarbetat genom generationer och bortom döden för att illustrera hur fascinerande vår värld är.
Jag älskar särskilt dikten tillhörandes skärmavbilden ovan, skriven av Tracy K. Smith om sin far som jobbade med Hubbleteleskopet, och en dikt av Emily Dickinson som sjungs av Joan as Police woman. Maria Popova förhöjer dessutom allt ett snäpp till, genom att i samband med varje verk skriva kort om de historiska upptäckterna – för det mesta gjorda av kvinnor vetenskapshistorien på olika sätt "glömt" – som ligger bakom dikterna och verken.
Vill du i fortsättningen få sånt här direkt i din inkorg, en gång i veckan, och alltid helt gratis?